Ett staff avtjänat ... och efter det?

Idag ger Aftonbladet ut en lista som punkterar upp 164 stycken dömda fångar i Sverige. Det är allt från våldtäktsmän till mördare. Jag blir ledsen av att höra om alla dessa människor som blir utfrysta ur samhället. Självklart tycker jag att folk förtjänar straff för fruktansvärda handlingar, men vad händer sen? Vad händer med en person som begått hemska brott efter att straffet är avtjänat? Är det meningen att de ska bli utfrysta för evig tid? För det straffet tror jag inte var inräknat.

Det finns idéströmningar om att vi ska spåra dömda pedofiler för att beskydda våra barn. Snart kommer vi lägga ut bilder på personer vi i vardagslivet anser är elaka eller kränkande och be folk att hålla sig på avstånd. Är det vad som menas med en andra chans? Om vi väljer att fördöma människor för evig tid, kan vi inte då lika gärna införa dödsstraff?

Publiv

England har de mest fantastiska pubarna. Det är pittoreskt och har en ingrodd patina som inte svenska pubar kan jämföra sig med. Att sitta där och dricka öl, höra live-musik och känna en liten unken lukt, då vet man att man befinner dig i England. Om inte annat kan man se det på flertalet engelska flaggor. 

Sefton Park

Vi tog en promenad och hamnade i Sefton Park, där vi åt körsbär och plommon. Jag satt och läste Emma av Jane Austen medan Adam läste sin bok om ljudteknik. Det började regna och vi satt under ett träd och våra kläderna blev en aning fuktiga, men sen kom solen fram. Det var den finaste picknick jag haft.

Biofilm i Storbritannien

I onsdags var vi och handlade, behövde nya skor och dessutom en bättre kudde här i Liverpool. På kvällen skulle jag och Adam gå på bio med hans klasskamrat och hans flickvän men slutade med att vi gick på Chernobyl Diaries själva. Och här ska jag punktera upp de allra utmärkande skillnaderna i jämförelse med Sverige.

•  Det mest uppenbara är att det inte finns någon svensk text, men vi hade våra förhoppningar in i det sista.

• Det mest briljanta av allt är att de serverar öl och varm mat, jag kan inte med ord förklara denna sensation! Jag tror inte att det var någonting ätbart du inte kunde köpa och ha med in i biosalongen.

•  Att reklamen höll på i minst 15 min innan filmen väl började och när den väl gjorde det var man osäker på om det var filmen eller mer reklam.

• När filmen väl var slut tog vi med oss vårt skräp som man gör efter en biofilm, men upptäckte väldigt förvånat att det inte fanns en enda papperskorg så långt ögat kunde nå. Vi fick därför lägga vårt skräp inne i salongen som alla andra. Det såg verkligen hemsk ut när vi gick därifrån.

Resan över havet

I tisdags reste jag över havet till min andra hälft. Var tvungen att gå upp 04.20 för att hinna med flyget som skulle ta mig till Köpenhamn, efter det hinna med planet till Manchester. Väl framme tog jag tåget till Liverpool och var framme lokal tid 10.40. Men väl framme på tågstationen stod Adam och vänta med rosor till mig.

För ett år sedan

Nu har det gått ett år sedan jag köpte min lägenhet. Jag kommer ihåg när mitt kök precis var renoverat och jag satt i min kokvrå och drack kaffe, det var då jag tog denna bilden. Jag hade ännu inte flyttat in och det fanns inga möbler förutom min lilla pall. Då älskade jag min lägenhet och det gör jag fortfarande.

Partiledardebatt gör söndag trivsam

Jag älskar regniga söndagar. Andra skulle antagligen gräma sig över vädret, men själv finner jag det mysigt. Idag ska jag egentligen städa innan jag åker iväg över havet på tisdag, men det är mycket mysigare att se partiledardebatt i sängen med en kopp te. Men tvätta ska jag ta tag i snart, bara höra några anföranden till sen så kör vi.

Här får ni länken, så kan eran söndag bli lika bra som min.

Saftsäsongen

Min allra bästa tid på hela året är när saftsäsongen drar igång. Vilket är nu! Det innebär att jag ska koka mängder av rabarbersaft. Men det får ändå vänta ett litet tag till. För nu har jag semester och på tisdag åker jag till England i två hela veckor.

Det svenska smörgåsbordet

Efter jobbet på midsommarafton åkte jag ut till mammas stuga utanför Svenljunga. Där hade hon gjort en otroligt ståtlig middag. Allt som ska vara på bordet denna dagen, men även fixat med massor av nya intressanta rätter, ex. sillpannacotta (som var fantastiskt god). Dessutom hade mammas sambo ordnat midsommarstång som såg ut efter förmodan. En lugn och stillsam dag på landet helt enkelt.

Midsommarblomster

När man ska jobba midsommar är man inte lika euforisk som alla kunder i sina midsommarkransar, men det bli en aning bättre när ens chef är världens sötaste. När jag öppnade kiosken stod en blomma till mig med hälsningen glad midsommar och ett hjärta ritat bredvid. Man kan inte annat än bli glad då. Så helt utan blommor på midsommar var jag inte.

Vi som tänder på nyckelgåtor

Jag gick igenom mina äldre inlägg här på bloggen och stötte på mitt allra första inlägg. Där förklarar jag att ni ska få de allra konstigaste förklaringar och funderingar. Ex. vad det skulle innebära för världens låssmeder om nycklar kunde para sig.

Detta är inte en av mina mest intellektuella funderingar men den har ödslat enormt mycket av min tid. Dessutom har 118100 förbjudit mig att fråga mer om detta. Men! Om nycklar kunde para sig skulle detta innebära att en bebis-nyckel kom till världen. Den stora frågan är, vart skulle denna gå? Skulle den ha ett eget nyckelhål eller skulle den passa i sina föräldrars? Står det i beroende till att även nyckelhål måste para sig? Bland alla dessa följdfrågor har jag kommit fram till en slutsats: alla nycklar är individuella och om nycklar kunde producera barn innebär även detta att det måste finnas ett kompletterande nyckelhål. Detta leder till ännu mer följdfrågor och frågans djup bara växer. 

Så om du är intresserad av detta hör av dig till emilia.m.lindberg@gmail.com, märk mailet med "vi som tänder på nyckelgåtor".

Ge bloggen en ärlig bild

Jag läser ett antal bloggar regelbundet. Dessa kan handla om politik, inredning, litteratur, foto mm. Men fortfarande är alla dessa bloggar en personlig del av bloggarna själva. Inläggen är subjektiva och reflekterar de själva som personer, eftersom värderingar slinker in.

Det nödvändiga för att jag ska finna en blogg intressant är kontrasten mellan glädje och sorg. För bloggar skrivs av personer, som ibland är glada och euforiska men som också kan vara bittra och frustrerade. Detta gäller dock inte alla bloggar, eftersom en del endast skriver glädjefyllda inlägg eller tvärtom. Jag vill se en ärlig bild, där man visar vem man verkligen är. Att ideligen skriva om lycka och glädje resulterar i att bloggläsare känner sig illa till mods. "Varför är inte jag så lycklig?" "Är det något fel på mitt liv?" "Är jag för bitter?" Nej, för stora delar av bloggvärlden är sanning med modifikation. Livet är inte perfekt, men många vill framstå som att det inte finns motgångar. Det som verkligen tilltalar mig är när jag läser om en enkel människa, med vackra egenskaper men som också inte döljer de saker som hen irriterar sig över.

Jag tror jag har hört det mesta om min blogg. "Emilia, du lever ett så härligt liv!" men också "Shit, va du är bitter och cynisk!". Ja, tack och lov för det! Jag blir lycklig av att baka, av att inreda, av landet och mina vänner. Men det finns också många saker som gör mig arg, irriterad och uppgiven. Jag försöker inte dölja det, och om jag någon gång slutar att skriva om det som gör mig glad, eller det som gör mig frustrerad så är det slutet för min medverkan i bloggvärlden.

Människor till mötes

Det intressanta när man arbetar inom ett serviceyrke är alla människor man träffar. En del pratar inte alls och de som gör det är helt olika varandra. En del delger deras djupaste hemligheter, deras sorg och glädje. Andra talar om vädret och jag förstår att de fruktar den pinsamma tystnaden som uppstår när vi väntar på att köpet ska gå igenom.

De året som jag har arbetat på min arbetsplats har jag fått arbeta på alla högtidsdagar. Jul, nyår, påsk och nu midsommar. På ett vis tycker jag att det är olyckligt, självklart vill man umgås med sina nära på jul. Däremot var det just på julafton som jag fick träffa de mest fascinerande personerna. De som lurat döden ett flertal gånger men inte ser något ljus i livet, de som vart med om de mest fasliga erfarenheterna men ser livet som den mest fantastiska gåvan. De som beklagar sig över att de ska arbeta just på jul och de som anmälde sig frivilligt för att de inte hade någon att fira med.

Dessa människor får mig att vilja jobba kvar. Våra samtal skulle jag annars aldrig upplevt. När man träffar alkoholister och narkomaner som endast vill stå en stund och prata och som i slutet av samtalet säger att jag har en vänlig själ. De är de finaste av komplimanger man kan få.

Ta till boken och vidare

Böcker. När man känner doften av gammalt papper. När sidorna har börjat gulna. Det finns inget som går upp emot en vacker bok, man kan sitta hänförd. Se ut på himlen och känna att man är den minsta människan i världen. När man inte kan andas och måste gå ut och hämta luft för att lungorna inte räcker till. Där, just i de ögonblicken, har man funnit livet.

Olika böcker talar till olika människor. Vilket är det mest fantastiska. En bok som jag ger en axelryckning kan förändra en annan människas världsbild. Bara med den tanken känner jag mig ganska ensam. Men för att finna sin individuella essens behövs sökandet. En bok, som får en att falla platt, kan inte stå ensam. Den måste följas upp av ännu en. För när du tror att du har funnit det ljuvaste av all litteratur har du endast doppat tårna.

Det var maj och plötsligt sommar

Kamrater, jag har lov. Från skolan i alla fall. Jag har därmed bestämt mig för att hålla en regelbunden uppdatering av bloggen och berätta för er om min sommar. Jag ska jobba massor men i slutet av månaden åker jag två veckor till Liverpool och då kommer det inlägg om mitt äventyr (kanske om vår bilfärd till Skottland). Upptäckte att ni inte har hört av mig sedan i april, det vill säga att jag har gått i ide hela maj. Vi upplevde inte våren tillsammans och därför ska vi uppleva sommaren!

En liten sammanfattning är på sin plats.

Jag var i Liverpool och umgicks med mina andra hälft. Vi åkte till Anfield, jag poserade och vi blev intervjuade. Första och sista gången jag uttrycker mig om fotboll på engelska om ett lag jag inte vet något om.

Blev chockad över nyhetsflödet i Metro efter Estelles dop. Hur kan grundliga faktafel som uttrycks både på framsidan och på dubbeluppslag gå i tryck? Ännu en anledning till att religionslärare behövs, när de finns de som tror att dop är kopplat till namngivning.

Var på årets första parkhäng med fina klasskamrater. Spårvagnshäng är dock detta.

Jag läste tonvis med kurslitteratur och skrev tenta i modern historia. Sista tentan för terminen.

Isolerade mig i en vecka ute i Svenljungas avlägsnaste skogar för att fokusera på tentaskrivning. Det haglade, jag var ensam, tentan blev gjord och jag hade det ljuvligt.

Jag var på picknickfestivalen med vänner, drack vin ur platskoppar, lyssnade på spansk dansmusik och diskuterade budskap i sevärda filmer. 

Har jobbat och ska jobba. Här har jag ställt godiset i rader en regnig morgon. Ser en aning bättre ut.

Ja, det var väl maj månad en aning sammanfattat. Nu önskar jag alla en fantastisk sommar!