Min antibiotika är slut och jag har börjat jobba. Fristadskolan må vara en plats jag faktiskt tycker om, mycket roligt har hänt i dess korridorer under årens lopp, men att jobba där gör att man blir ungdom på nytt. Bara under de två dagar jag har vart där har jag fått flashbacks i från min tid i caféterian, jag har diskuterat BUM med tjejer som går i 9:an, fått blickar som menar att man är mer än ett "vanligt" psykfall, fått skälla ut killar som leker med eld och blivit kallad prao-elev. När jag dessutom sa till en kille att jag var 19 granskade han mig från tårna och uppåt och sa "Yeah, right?". Vad kan man säga om Fristadskolan? Jag älskar det.
Hösten har kommit till Borås och jag har aldrig vart lika lycklig som jag är nu. Det finns ingen bättre tid på året än då löven börjar ändra färg och hela världen blir färgglad. Den finaste känslan är när man går på gatan och ser ett "lövfall" som jag kallar det. Röda, gula och gröna löv dalar ner från träden, helt fantastiskt. Mina kläder passar in och jag känner mig lycklig från rot till knopp.
tisdag, september 22, 2009
lördag, september 19, 2009
Tillfrisknad och tristess
Mamma: "Emilia, jag sticker nu"
Jag: "Vart ska du någonstans?"
Mamma: "Bort"
Jag: "Vadå bort?"
Mamma: "Ja, bort från dig"
(Låt mig förklara att jag och min mor har en väldig komplicerad relation, från känslofyllda stunder till oftast bara ren sarkasm)
Detta bevisar alltså att jag kommer spendera dagen helt själv i min lägenhet. Jag är i och för sig inte fullt frisk än eftersom jag fortfarande har en halsinfektion som yttrar sig i magen som tydligen bara små barn får. Som läkaren uttryckte det brytande på finska "och du är ju ett ganska stort barn, därför är det här underligt". Men bara för att jag inte är helt frisk betyder det inte att jag inte är sällskapssjuk, jag är grymt sällskapssjuk!
Att kunna tv-shops reklamerna utantill betyder nog att man borde någonstans på vägen ha stängt av tv:n. Jag glömmer alltid av att göra det.
Jag: "Vart ska du någonstans?"
Mamma: "Bort"
Jag: "Vadå bort?"
Mamma: "Ja, bort från dig"
(Låt mig förklara att jag och min mor har en väldig komplicerad relation, från känslofyllda stunder till oftast bara ren sarkasm)
Detta bevisar alltså att jag kommer spendera dagen helt själv i min lägenhet. Jag är i och för sig inte fullt frisk än eftersom jag fortfarande har en halsinfektion som yttrar sig i magen som tydligen bara små barn får. Som läkaren uttryckte det brytande på finska "och du är ju ett ganska stort barn, därför är det här underligt". Men bara för att jag inte är helt frisk betyder det inte att jag inte är sällskapssjuk, jag är grymt sällskapssjuk!
Att kunna tv-shops reklamerna utantill betyder nog att man borde någonstans på vägen ha stängt av tv:n. Jag glömmer alltid av att göra det.
fredag, september 18, 2009
Sista natten med gänget
I kväll är det avskedsfest för Alleballe, Alexandra heter hon egentligen och har gått i min klass tre år genom gymnasiet. Denna hybris pärla ska flytta till London och ska därför säga hej då till det vi alla innerst inne vill lämna, Borås. Innan satt jag och fundera på själva uttrycket; avskedsfest? Ska det inte vara sorgligt och en aning ledsamt att någon som betyder mycket för en ska flytta till en plats som är svår att varje dag nå? Kalla det inte för avskedsfest! Fest är ett tillfälle för glädje och inte för gråt, så från och med nu begraver jag uttrycket avskedsfest och kallar det för avskedssammankomst. Kanske många kommer dissa mitt förslag, eftersom det nya uttrycket låter som en psynonym till begravning. Men jag skiter it! I kväll ska jag på Alexandras avskedssammankomst, punkt.
Förresten, är jag den enda som inte förstod förrän någon timma sen att Patrick Swayze är död? Jag fick gå tillbaka flera timmar i tidningen för att se om det verkligen var sant. Jag fick alltså leta för att få fram det, är det likt aftonbladet? Knappast, jag blev förvånad för att det inte var på förstasidan. Trots detta blir väl jag en enda som inte tittar på Dirty Dancing i kväll.
Förresten, är jag den enda som inte förstod förrän någon timma sen att Patrick Swayze är död? Jag fick gå tillbaka flera timmar i tidningen för att se om det verkligen var sant. Jag fick alltså leta för att få fram det, är det likt aftonbladet? Knappast, jag blev förvånad för att det inte var på förstasidan. Trots detta blir väl jag en enda som inte tittar på Dirty Dancing i kväll.
torsdag, september 17, 2009
Första gången är alltid lika nervös
Första gången är alltid lika nervös, så brukar det låta när man från ingenstans bestämmer sig för att starta en egen blogg. I mitt fall har flera vänner avrått mig för att ta detta steg i mitt liv, men om man är Emilia; fast mellan fyra jobb i teorin som man i praktiken inte har, så totalt organiserad att varenda ledig dag blir till ett rastlöst helvete, för sprallig för sitt eget bästa, lika envis som en telefonförsäljare och en person som verkligen inte kan hålla käften(!) då är nog en blogg ett bra alternativ. I alla fall om man bor i Borås.
Denna blogg kommer från och men nu innehålla fruktansvärt meningslös fakta om mitt tråkiga men ändå färgstarka liv, samtidigt som den kommer innehålla funderingar som ingen annan har haft innan. Har ni tex. undrat vad det egentligen skulle innebära för världens låssmeder om nycklar kunde para sig? Ni kan även få svaret på varför min kära vän Mia övertalade mig att "avsugningar" äger, inte i närheten av det ni tror. Men trots allt detta kommer den innehålla hejdlösa skratt och få, men intressanta, diskussioner.
Hej på er.
Denna blogg kommer från och men nu innehålla fruktansvärt meningslös fakta om mitt tråkiga men ändå färgstarka liv, samtidigt som den kommer innehålla funderingar som ingen annan har haft innan. Har ni tex. undrat vad det egentligen skulle innebära för världens låssmeder om nycklar kunde para sig? Ni kan även få svaret på varför min kära vän Mia övertalade mig att "avsugningar" äger, inte i närheten av det ni tror. Men trots allt detta kommer den innehålla hejdlösa skratt och få, men intressanta, diskussioner.
Hej på er.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)